Nr 4 – oktober 2015 |
Reportage
Foto: Pär Nordqvist, 2015. Kamera: Nikon D7000.
HÄSTAR ETT STORT INTRESSE. Elisabeth Bäckebjörk intill en av sina hästar på Brinkens lantgård i Gåsbo. Hon och maken Yngve driver det enda kvarvarande jordbruket med mjölkproduktion i området. Och de känner inte av någon kris än.
Ingen mjölkkris hos Bäckebjörks
Brinkens enda kvarvarande mjölkproducent i området
GÅSBO 12 september 2015
För 24 år sedan flyttade Elisabeth Bäckebjörk med familj in i Brinkens jordbruk i Gåsbo bortanför Åsbacka. Sen dess har mjölkproduktion bedrivits på gården. Hittills har verksamheten gått bra och ingen mjölkkris är i sikte. Men Elisabeth och hennes man Yngve är väl införstådda med villkoren i dagens jordbruk. Att bedriva mjölkproduktion blir allt mer sällsynt. Sen 1980-talet har mer än hälften av landets jordbruk med kor försvunnit. Och utvecklingen fortsätter åt det hållet.
År 1983 härjades ladugården av en brand, men det var innan Elisabeth Bäckebjörk flyttat in. Boningshuset genomgår just nu en renovering, men verksamheten med kor som ska mjölkas ett par gånger om dagen fortsätter som vanligt. På gården finns 35 mjölkkor och ett 35-tal ungdjur. Hästar är annars ett stort intresse för Elisabeth. Hon har flera islandshästar som hon sköter om på den lilla fritid som finns.
– Det är ju så att man måste ha ett jobb på sidan av jordbruket. Man kan inte leva på det, säger Elisabeth. Hon jobbade som lärare på Nytorps jordbruksgymnasium fram till 2004. Skolan drivs nu som friskola utan kommunens inblandning. Det finns fyra utflyttade barn i bilden som inte känt att de vill ta över gården, i alla fall inte i dagsläget.
– Nej, de ägnar sig åt sina intressen. Bland annat har jag en son, Elias, som går på Balettakademien i Stockholm för att bli dansare.
Om livet på landet 2015 finns en hel del att säga och fundera kring. Mjölkbönderna försvinner i alltför stor utsträckning på grund av problem med lönsamheten. Sedan mitten av 1980-talet har väldigt många bondgårdar fått stänga, det ör sig om tiotusentals. Huvudskälet är för lite betalt för mjölken. I dag försvinner fem mjölkbönder om dagen.
Besvikna bönder i Stockholm
– Nu är botten nådd. Den hårdaste krisen för Sveriges mjölkbönder. Drabbar även kött-produktion, de öppna landskapen, turistnäringen. Handla svenska produkter! Vi har världens bästa djuromsorg men även de hårdaste kraven. Faktum är att prisnivån på den mjölk vi producerar ligger på ungefär samma nivå nu som på 80-talet. Men allt annat som behövs på ett jordbruk, som utfodring, drivmedel och andra återkommande utgifter som maskinunderhåll inte stannat upp utan hela tiden blivit dyrare, säger Elisabeth när vi sitter i köket och pratar över en mugg mjölk och skorpor.
Nyligen gjordes en manifestation i Stockholm där bönder från hela landet kom med sina traktorer för att göra politikerna uppmärksamma på deras situation. Elisabeths bror Sven Bäckebjörk, från Offerdal i Jämtland, deltog.
– Försvinner mjölkbönderna från landsbygden finns risken för att flera yrkesgrupper ger upp och vi får till slut en ödelagd landsbygd, säger Sven till tidningen Östersunds-Posten.
sLandsbygdsminister Sven-Erik Bucht mötte upp bönderna på Mynttorget i Gamla stan. Ministern höll tal, men det innehöll inga konkreta löften om snabba åtgärder, däremot en del om vad man kan göra långsiktigt. Men det är nu bönderna måste få hjälp, resonerar de. Nej, det var besvikna bönder som lämnade torget.
Skarp konkurrens från import
– Det är priskänsligt i handeln, men många kunder säger sig kunna betala lite mer per liter för att få ha kvar sin lokala bonde och det är positivt. Vissa kedjor höjer priset på eget initiativ och låter höjningen gå direkt till bönderna.
Elisabeth tror också att vissa bönders idéer om att starta egna mejerier kan rädda många från undergång. Så är man på väg att göra i till exempel Delsbo i Hudiksvalls kommun. Men sen utsätts svenska bönder för en ganska påtaglig konkurrens från import av mjölkprodukter.
– Yoghurt och smör importeras mycket, hela 50 procent av utbudet. Det är viktigt att stödja inhemsk produktion så att vi blir kvar även om tio år. Tidigare tillverkades Bollnäsfilen här, men nu görs den i Gävle, men finns i hela landet och är en storsäljare. Framöver kan vi få se större enheter och mer datorisering och maskiner i jordbruket.
I Koldemo och längs riksväg 50 mot Söderhamn finns två till mjölkbönder. Längs riksvägen bor Johan Jonsson, som är en av bönderna som har korna på bete i Holmo varje sommar.
– Livet som bonde är trevligt men branschen är tuff med små vinstmarginaler, konstaterar hon och Yngve håller med.
– Man har att göra så gott som dygnet runt egentligen, säger han. Det kan både vara en välsignelse och en förbannelse.
Elisabeth har rötterna i Offerdal några mil utanför Östersund. Hon var i Hälsingland en sommar för att jobba men blev kvar här efter att ha fascinerats av landskapets skönhet.
– Ja, jag blev kvar, både för landskapets skull och av andra orsaker.
På gården finns också hundar av rasen Golden Retriever. Hundar är ett annat av Elisabeths intressen. Under vårt besök leker Yngve med dem. En fångar en boll, en bandyboll för att vara exakt. De två hundarna sluter upp kring Elisabeth när hon ställer sig vid skylten med texten Brinkens Lantbruk, en skylt i järn med en hund och en ko. Ute på åkern jobbar Yngve vidare i traktorn. Det blir även en bild på dem tillsammans. En bild som fick många likes på Facebook av vänner och bekanta. Ska man hänga med tidens gång och vara en modern bonde bör man finnas där också.
Fotnot: I Koldemo bortanför Arbrå och längs riksväg 50 mot Söderhamn finns två till mjölkbönder. Längs riksvägen bor Johan Jonsson, som är en av bönderna som har sina kor i Holmo varje sommar.
PÄR NORDQVIST
070–365 74 83
NÄRA KORNA. Elisabeth klappar en av korna i hagen. Hon har ett genuint djurintresse.
I HAGEN. Elisabeth håller jämn takt med kon.
BONINGSHUS RENOVERAS. Här bor Elisabeth och Yngve. Huset är under renovering.
HÄR TRIVS YNGVE BÄST. Yngve Jonsson i sin traktor.
TILLSAMMANS MED HUNDARNA. De två hundarna sluter upp kring Elisabeth när hon ställer sig vid skylten med texten Brinkens Lantbruk, med en hund och en ko.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 4 2015
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida