Nummer 2 – april 2012 |
Nyheter
Foto: Pär Nordqvist, 2012. Kamera: Nikon D90.
MATNYTTIG INFO. Gunnel Berdén från Karlstad informerade om livs-medelshantering i bygdegårdarna.
Om livsmedel i bygdegårdarna
kvällsseminarium i Dönjegården
RÖSTE 7 mars 2012
På onsdagskvällen arrangerades ett kvällsseminarium i Dönje-gården i Röste. Inbjudna föreningar fick lyssna på en föreläsning av och med Gunnel Berdén från Karlstad som pratade om livsmedel i bygdegårdarna. Seminariet ingick i ett rikstäckande projekt som bland annat ska höja kunskapen kring livsmedelshantering.
Ombud för bygdeföreningar från bland annat Runemo, Söräng, Ockelbo och Söderala fanns på plats, liksom styrelsefolk från Röste. En av få manliga företrädare var ordföranden för Gävleborgs bygdegårdsdistrikt Harry Tunong. Han ville ’’kolla läget i Röste’’ inför distriktsårsstämman i Segersta den 14 april.
Kvällsseminariet ingick i Bygdegårdarnas Riksförbunds rikstäckande projekt ’’Bygdegården – navet för mat, fest och kultur’’ som pågår det här året och hela 2013. Det är i sin tur är en del av den större satsningen på att göra bygdegårdarna till sociala centra.
Carina G Hördegård är projektledare för livsmedelsprojektet och hon berättar att hon tillsammans med livsmedelskonsulten Gunnel Berdén fån Karlstad är ute och föreläser i några av dem 1 414 bygdegårdar som finns i Sverige.
– Före Bollnäs och Röste har vi besökt Östersund och Stockholm. Eftersom projektet löper fram till slutet på nästa år kommer det att bli fler föreläsningar, säger Carina G Hördegård.
Syftet med föreläsningarna är bland annat att höja kunskapen om hur ett bra funktionellt kök ska se ut, att öka kunskaperna kring livsmedels-hantering och att belysa mattraditioner från olika kulturer.
– Vi vill också visa på möjligheten att använda bygdegårdens kök för matlagningskurser, kaféverksamhet och kanske till och med lunchservering, säger Gunnel Berdén.
Matlagning för unga
Det är också viktigt att nå den yngre generationen på ett lättillgängligt sätt. Bland annat ska matlagningskurser för unga att genomföras.
– Det är också viktigt att bygdegårdsföreningarna ute i landet känner till vilka regler som gäller kring livsmedelshantering. Därför har vi även utbildningar i att handha livsmedel i olika riskkategorier, säger Gunnel Berdén.
Gunnel kommer från Värmland, närmare bestämt från Karlstad. Det hör man på dialekten. Hon har varit i Hälsingland tidigare. Då var året 1990 och hon deltog i ett scoutläger kring Dellensjöarna i norra delen av landskapet. Hon jobbade tidigare som livsmedelsinspektör vid Karlstad kommun och ansvarade för kontrollen av restauranger, korvkiosker och nattklubbar.
– Jag sade upp mig och startade en egen verksamhet, där jag bland annat informerar och föreläser om livsmedelshantering och hygienen kring livsmedlen, säger Gunnel.
Hon fortsätter med att berätta om den livsmedelslag som finns i Sverige.
– Lagen är gemensam för hela EU och kom 2006. Det är en bra lag, den är mer flexibel än den gamla. Den nya lagen stiftades i sviterna av galna ko-sjukan som var aktuell i slutet av 1990-talet. Man ville få koll på varifrån köttet kommer och införde ursprungsmärkning.
Sverige har flera undantag i lagen. Bland annat kan vi kräva salmonella-kontroll vid import från andra länder.
– Det beror på att vi har betydligt mindre problem med salmonella i Sverige och då är det viktigt att vi inte får in smittan här, säger Gunnel Berdén.
Det finns regler kring livsmedelshanteringen som måste följas. Om man till exempel serverar smörgåsar till allmänheten fler än tio gånger per år räknas man som livsmedelsföretag, enligt den nya lagstiftningen. Men det är inte många föreningar som blir livsmedelsföretag.
– Nej, i vanliga fall serverar man förtäring så pass sällan att man inte faller innanför ramen som företag. Men skulle man servera smörgåsar eller mat ofta, särskilt om man handhar mat med hög risk så måste man anmäla sig till kommunen för registrering.
Med mat med hög risk menas bland annat fisk, kyckling och köttfärs.
– Dessa råvaror är väldigt känsliga för värme och får inte stå framme länge i rumstemperatur utan måste antingen in i kylskåpet eller frysen eller tillagas, säger Gunnel Berdén.
– Det finns så klart livsmedel med låg eller mycket låg risk tillreda. Dit hör bland annat frysta färdigvaror, glass, matbröd (som kan mögla med tiden men som inte är något som är känsligt vid bakningen) och försäljning av frukt, grönsaker eller godis.
Viktigt med planering
Hon fortsätter med att ge råd och tips när köket i bygdegården ska renoveras eller byggas från scratch. Till en början måste det finnas planritningar över köket där det framgår hur det är tänkt att inredas och hur dem hygieniska frågorna är lösta.
– Sedan är det ett plus om köket är lättstädat. Det underlättar om det har få hörn som kan vara svåra att nå. Ytorna får inte heller börja mögla. Då är ett tips att undvika inredning av laminerad spånskiva. Fukt kryper lätt in i skarvar och med tiden blir det angripet av svamp och mögel och förlorar den fina ytan, säger Gunnel Berdén.
Ventilationen är en annan viktig faktor.
– Sörj för god ventilation. Var medveten om vad som ska underhållas sedan ventilationen satts på plats. Det ska vara lätt att till exempel rengöra filter och att byta dem.
Och självklart ska man hålla skadedjur som råttor och möss ute.
– Håll sopkärl stängda. De drar ofta till sig skadedjur som sedan försöker komma in i gården. Råttfällor kan placeras ut vid behov. Undvik råttgift.
Tips och råd kan ges i nästan all oändlighet. Oändlig var inte kvällen i Röste. Men nyttig och trevlig tyckte nog de flesta av dem 15 ombuden att kvällen varit. Inte blev den mindre trevlig när den avslutades med kvällskaffe med hembakat bröd. Det var för övrigt första gången som bygdegårdsföreningen i Röste stod som värd för ett distriktsmöte i Gävleborgs bygdegårdsdistrikt.
– Det här var trevligt. Roligt att träffas och prata och samtidigt få kunskaper, sammanfattade Birgitta Gille från Söderala.
PÄR NORDQVIST
070–365 74 83
FÖRENINGSFOLK FRÅN LÄNET. Föreningsfolk från både Hälsingland och Gästrikland fanns på plats.
FÖRSTA DISTRIKTSMÖTET. Kvällen var givande tyckte flera deltagare. Det var första gången Röste Bygdegårdsförening stod som värd för ett distriktsmöte eller seminarium.
PROJEKTLEDARE. Carina G Hördegård är projektledare för det pågående matprojektet i bygdegårdsrörelsen.
EFTER KAFFET. Seminariet går mot sitt slut. Till vänster studerar Birgitta Gille ett nummer av Bygdens Nytt. Hans Hermansson, Carina G Hördegård och Gunnel Berdén avslutar.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 2 2012
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida