Nummer 2 – april 2007 |
Nyheter
Foto: Pär Nordqvist, 2007. Kamera: Nikon D50.
INFORMATION PÅ BRON. Johanna Arrendal ger mer information inför uttervandringen i Åsbacka
Galvån viktig för uttern
Föreläsning följdes av uttervandring i Åsbacka
Av Pär Nordqvist, 070–365 74 83
Galvån är ett av de bästa vattnen för utter i Gävleborgs län. Här är stammen ganska stark och föryngringen god. Bollnäs Naturskyddsförening ville informera mer om det och arrangerade en föreläsning i Dönjegården och uttervandring i Åsbacka med en utterexpert.
Bollnäs Naturskyddsförening har nyligen gjort en informationsbroschyr med fina bilder från Galvån och naturreservatet som skyddar omgivningarna vid ån. Det har skett i ett samarbete med Bollnäs kommun. Det var med det som bakgrund som föreningen bjöd in till en föreläsning om uttrarnas liv i Sverige i dag samt en liten exkursion i naturen i hopp om att få se uttern i vilt tillstånd eller kanske träffa på spår efter den. Föreläsningslokal blev Dönjegården i Röste första (sön)dagen i april. Föreläsaren hette Johanna Arrendal från Uppsala. Johanna är doktor i ämnet uttrar.
Hon har alltid varit intresserad av uttrar och andra rovdjur. De senaste elva åren har hon jobbat intensivt med arten, mest som fritidssyssla men även som inventeringsarbete. För åtta år sedan började hon att forska om uttern och det ledde till att hon doktorerade i ämnet. Hon kan nu det mesta om utterns liv och har kartlagt den genom bland annat DNA-analys. Analysresultaten har hon sedan sammanställt i en doktorsavhandling. För att komma åt uttrarnas DNA har Johanna samlat in utterspillning i vilken DNA-spår finns. Genom att studera arvsmassan får man reda på exakt vilken individ det är och om det rör sig om en hanne eller hona, men individens ålder går inte att fastställa.
– För att utterstammen ska må bra är det viktigt att de unga honorna överlever tills de får sin första kull ungar. Därför bör man skydda speciellt den här gruppen från mänsklig påverkan. Det gör man genom att försöka minska antalet uttrar som dör i trafiken, i fiskeredskap och fällor, säger Johanna Arrendal.
Genetisk variation
Eftersom uttern är mest aktiv nattetid, och dessutom rör sig över stora områden, är den svår att studera. Snöspårning används ofta för att uppskatta antalet uttrar, men metoden kan vara osäker när det är ont om snö och is. Då kan metoden med genetisk analys av spillningen vara ett bra komplement. Men det bästa är ändå att kombinera de båda metoderna, eftersom DNA-analys i dagsläget kostar mycket. Med hjälp av DNA-analys har Johanna också undersökt den genetiska variationen hos utterpopulationen på olika håll i landet. (Genetisk variation kan vara bra för att uttern ska kunna anpassa sig till förändringar i miljön och på bästa sätt och överleva).
Utterns genetiska variation är relativt hög i Norrland men betydligt lägre i södra Sverige, som en följd av att uttrarna minskat mest i antal där.
– Man har planterat ut uttrar i Uppland och Södermanland och det har haft en viss effekt på den genetiska variationen, men har knappt fått någon spridning till andra områden, säger Johanna Arrendal.
Uppskattningsvis finns det i dag mellan 1 500 och 2 000 uttrar i Sverige, antalet har ökat sedan 90-talet. Antalet trafikdödade uttrar ökar samtidigt.
– Trafiken är ett hot mot uttern, liksom illegal jakt och fiske. Tidigare var även miljögifter som PCB ett stort hot, men det har mer eller mindre försvunnit sedan det förbjöds. Det finns dock nya miljögifter med liknande effekt som används allt mer i dag. Sedan 1968 är uttern fredad från jakt, säger Johanna.
Ökar i antal
Om just utterbeståndet i Galvån vet Johanna inte så mycket. För 20 år sedan gjordes en utterinventering i delar av Gävleborgs län, exempelvis i Galvån. Den följdes upp 1997. I höst är det dags igen. Enligt Länsstyrelsen Gävleborgs bevarandeplan för Galvån är den med sina biflöden ett av länets viktigaste uttervatten. Stammen är förhållandevis stark med god föryngring.
– Uttern ökar i antal så sakteliga och kommer tillbaka till områden som har varit utan utter länge. Många hot kvarstår dock och det är därför viktigt att hålla koll på utterstammens utbredning och antal genom exempelvis inventeringar och försöka förbättra utterns livsmiljö, säger Johanna.
Efter föreläsningen i Dönjegården bar det av ut i naturen för alla intresserade. Det blev en tur upp till bron i Åsbacka där man tidigare säkrat spår av utter. Efter en vandring i stenig skogsterräng vid den brusande ån kom man fram till en markeringsplats med mycket utterspillning. Men någon livs levande utter fick man inte se.
– Det skulle ha varit en osannolik tur att få se en utter på blanka dan med 30 personer i skogen intill. Det är spåren och spillningen som vi brukar ta med folk för att se – och miljön så klart. Hoppas ingen blev besviken! avslutar Johanna.
UTTERVANDRING. Intill Galvån har spår efter utter säkrats. Här inleds uttervandringen.
UTTERSPILLNING. Så här ser torkad utterspillning ut.
UTTEREXPERT. Johanna Arrendal föreläste i Dönjegården.
| Kalla utter-fakta |
| Uttern tillhör familjen mårddjur dit även grävlingar och vesslor räknas. Uttern är jämnbrun med ett gråaktigt halsparti. Honan väger 4–6 kilo, hannen 8–10 kilo. Det finns 13 utterarter i världen. Den utter som finns i Sverige kallas euroasiatisk utter. Den lever i sjöar och vattendrag och äter mest fisk, men tar även grodor, fåglar och mera sällan gnagare. Uttern får mellan en och fyra ungar, för det mesta två. Det är bara honan som tar hand om ungarna. Uttrar bor i gryt eller vilar under skyddande buskage. De markerar sina områden med spillning, som signaler gentemot andra uttrar. Spillningen läggs bland annat under broar eller båthus. Uttern kan bli upp till tio år gammal. |
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 2 2007
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida