Nr 1 – januari–februari 2011 |
Reportage
Foto: Pär Nordqvist, 2010. Kamera: Nikon D90.
TRÄNINGSHEAT I ERIKNÄSBO. Tobias Åström i full fart på sin isracing-motorcykel.
Här finslipar Tobias VM-formen
Bollnäs isracingstjärna ger allt den här säsongen
ÅSBACKA/RÖSTE/ERIKNÄSBO 11 december 2010 och 4 januari 2011
33-årige Tobias Åström från Åsbacka har is i magen för det mesta. Men han behöver is på fler ställen för att kunna fortsätta sin isracingkarriär som inleddes 2003. Isracing är en sport med fart i och det gillar Tobias skarpt. Nu siktar han in sig på ännu ett världsmästerskap men vill också göra bra ifrån sig på hemmaplan.
På motorstadion Rolandshof i Eriknäsbo har Bollnäs isracingstjärna Tobias Åström tillbringat många timmar med sin isracingmotorcykel. Tidningen träffar honom en lördagsförmiddag i mitten av december på just Rolandshof. Efter att ha fyllt på olja och värmt upp motorn med gasolbrännare var det dags för ett träningsheat för kommande säsong. Det blev några varv i hög hastighet innan något måste justeras.
Träningen avbröts en kort stund för att sedan återupptas. Hastigheten är nästan oroväckande hög. Tobias intresse för sporten tog fart när han kollade på en träning där för ett antal år sedan. Han blev erbjuden att testköra och sedan var han fast. Redan efter en vecka köpte han en egen cykel och började träna. Och på den vägen är det. Sedan han började tävla 2003 har det blivit en hel del framgångar, bland annat två sjätteplatser i SM två år i rad och en elfteplats i VM-kvartsfinal i Saalfelden i Österrike för tre år sedan.
– VM i Österrike var en upplevelse. Tyvärr gick jag inte vidare efter kvarten eftersom de sju bästa tog platserna i semin. Men motorstadion låg nära alperna så det var väldigt vackert i Saalfelden, säger Tobias.
Men i skrivande stund är det oklart om det blir något VM i år. I uttagningarna i Gävle tidigare i höst fick Tobias problem med cykeln. Bakfjädringen brakade ihop och den tar tid att laga.
– Men målet är ändå att kvalificera mig till VM, även om det ser tufft ut just nu, säger Tobias optimistiskt.
Hård konkurrens
Det är ryssen Nikolai Krasnikov som innehar världsmästartiteln i isracing.
– I Ryssland finns is året runt i vissa delar så det finns möjlighet att träna hela tiden, säger Tobias.
Där har vi nog svaret på varför Krasnikov blivit världsmästare sex gånger.
Ett annat mål för Tobias är att bli bättre än sexa i SM på hemmaplan. Konkurrensen inom sporten är hård, både i Sverige och internationellt. Bland Tobias främsta motståndare här hemma märks Stefan Svensson, tävlande för ÖMK Rundbana, som vann SM förra året före tjugofaldige SM-mästaren Per-Olof ”Posa” Serenius.
– Stefan och ”Posa ”är nog tuffaste konkurrenterna, säger Tobias. Han tävlar för Bollnäs i allsvenskan men för Strömsund i elitserien. Att han delat upp det så har sin orsak:
– Det är för att få köra så många heat som möjligt.
I februari blir det SM-kval och så småningom final. Finalen går på ABB Arena Syd i Västerås den 2 april. Då hoppas Tobias att han står på startlinjen. Han har kört SM sedan 2003 och aldrig blivit sämre än tia. Även om konkurrensen är hård så är sammanhållningen inom sporten bra.
– Ja det är en trevlig stämning mellan oss som tävlar när vi inte kör, men på banan är vi ju konkurrenter, säger Tobias.
Skadedrabbad säsong
Men inom de flesta sporter finns skador som ger problem. Så även inom isracingen. Det fick Tobias erfara i SM-finalen på Studenternas i Uppsala 2006 efter bara ett och ett halvt varvs körning. Då bröt han sönder höger axel och en decimeter av överarmsbenet samt fick en spricka i skulderbladet vid en olycka. Numera bär han ett speciellt skydd som ska hindra axeln från att hoppa ur led. Avskräckt för att fortsätta köra blev han inte. Som tur var.
Genom åren har det blivit några tävlingscyklar för Tobias. I dag har han flera som han skiftar mellan. Är en trasig finns alltid en i reserv. Det är ett måste eftersom det händer titt som tätt att något går sönder och har man då ingen ”backup” är det svårt att tävla vidare. Huvudcykeln just nu heter Dragalin och är tillverkad i Ryssland.
– Motorn är på 500 kubik med 60 hästkrafter. Den drivs av metanol så utsläppen består bara av vattenånga. Man måste värma den före start med en gasolbrännare. Och sedan behövs ett externt batteri för att den ska gå att starta, berättar Tobias.
Dyr sport
En annan egenhet isracingmotorcyklarna har är att de i stort sett bara går att svänga åt vänster.
– Man kör ju vänstervarv hela tiden så det är anledningen. Det går att svänga åt höger, men det är väldigt begränsat.
Tobias konstaterar att isracing är en dyr sport. Det kostar att först och främst köpa en cykel som sedan ska underhållas regelbundet. Resor ut i världen på tävlingar är inte heller gratis.
– Cykeln har 28 millimeter långa dubbar på varje hjul. De kostar 20 kronor styck. Det behövs 120 dubbar på framhjulet och 180 på bakhjulet. Ett bakdäck brukar kosta runt 6 000 kronor med dubb. Det brukar gå åt tre framhjul och två bakhjul på en säsong men som tur är går dubben att återanvända.
Motorn går bara att köra max en timme varje säsong innan det är dags att serva och renovera den. Men det blir ändå ganska mycket körning även om en timme låter lite.
– Det brukar bli 16–17 tävlingar per säsong och då hinner man med cirka 50 heat.
Det blir många varv på en timmes körtid. Fyra varv tar cirka en minut. Men utan sponsorer skulle det inte gå att hålla på. Sponsorerna är mycket viktiga för Tobias. På cykeln och på skåpbilen som den fraktas i finns logotyper för en rad olika företag som tror på Tobias.
På frågan vad som är det roligaste med sporten och vad man får ut av den svarar han så här:
– Det är fartkänslan som är tjusningen med det hela. Den och accelerationen. För man får en rejäl kick när det drar iväg. På raksträckorna går det ungefär i 115 kilometer i timmen, i kurvorna 80–85.
Han tillägger att det inte är något minus om man är lite dåraktig för att kunna ge sitt bästa, men även det ska vara med måtta.
PÄR NORDQVIST
070–365 74 83
Foto: Lars Åsberg
GILLAR FARTEN. Tobias tycker att farten och accelerationen är tjusningen med sporten.
INFÖR START. Lite snack mellan far och son inför några träningsheat.
VASSA SAKER. Dubbarna sticker ut 28 millimeter och ett däck med alla dubbar kostar omkring 6 000 kronor.
VILL TILL VM. Tobias siktar på att nå VM senare i år. Men konkurrensen är hård.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 1 2011
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida