Nummer 1 – februari 2005 |
Orföranden har ordet
De sju vågorna – en reseskildring från Söderhavet
Vid utgivningen av förra Bygdens Nytt befann jag mig tillsammans med min sambo på resa till Australien där min son är bosatt. Som omväxling planerade vi denna gång resan över Stilla havet för att därmed få möjligheten att göra ett två veckors stopp på ögruppen Tonga i Söderhavet inom den polynesiska arkipelagen. Varför vi valde Tonga framför många andra och kända alternativ var att vi ville besöka en ögrupp som ännu är relativt orörd och utan sviter efter kolonisering. Med tanke på kolonisering vill jag kortfattat återge ett tänkvärt talesätt bland infödda på öar i Söderhavet:’’Vågorna, som slår mot Söderhavets tusentals öar följer varandra i serier på vardera sju och den sjunde är den starkaste. Först kom jättekanoternas våg, då polynesierna seglade tusentals sjömil, varje stam i sin dubbelkanot, över öppet och okänt hav, ledda av ’’de tretton kanotstjärnorna.’ ’’
Århundraden senare blev infödda vittnen till en andra våg, spanjorernas karaveller med höga aktersegel och korsprydda segel. Därefter en tredje våg med valfångare, förrymda sjömän och straffångar. Den fjärde med missionärer, ankrade sida vid sida med slavhandlare och kolonister. Den femte med kulturella inslag av kända konstnärer. Den sjätte, när öarna fick större flygplatser, invaderande turister och slutligen den sjunde och största av dem alla, när den första atombomben sprängdes på ön Bikini.
’’Akta dig för vågen’’
De infödda på Tonga brukar säga: ’’Akta dig för den sjunde vågen, ty den är så kraftig att den kan rycka med sig allting.’’ Uttrycket blir ännu mer tänkvärt med tanke på den tsunamivåg som vi nu har upplevt.
Nu kan en kort beskrivning av öriket Tonga vara på sin plats!
Tonga består av tre större öar omgivna av ett antal mindre. De större öarna är Tongatapu längst i söder med huvudstaden Nuku’alofa, en stad i storleksordning Bollnäs. En självklar träffpunkt i staden är ’’Friends Café’’. Övriga öar är Ha’apai med staden Lifuka samt norra ön Vava’u med staden Neiafu. Ögruppen ligger cirka en timmes flygning österut från Fiji. Tonga omfattar cirka 750 kvadratkilometer och folkmängden uppgår till omkring 110 000 invånare. Klimatet är varmt och fuktigt. Temperaturvariationerna är små, mellan 23–31 grader i januari soch mellan 18–28 i augusti. Nederbörden uppgår ofta till mer än 2 000 millimeter per år.
Tonga är ett enat och självständigt kungadöme. Taufa’ahau Tupou IV, en ättling till en dynasti som regerat i arkipelagen sedan 1845, besteg tronen 1967. Han ärvde ett kungadöme med väl förankrade traditioner. Han är en enväldig monark, understödd av 33 adelsmän inom landets viktigaste poster. Tonganerna är mycket stolta över sina kungligheter och accepterar välvilligt strikta regler inom sitt nedärvda system. Säkert har den tidigare drottningen Salote Tupou spelat en stor roll i detta förtroende. Salote hade regerat i 35 år fram till sin död 1963 och var mycket uppskattad och omtyckt av sitt folk.
En första upplevelse
Vår resa innebar att vi från Los Angeles mellanlandade i Fiji, en vanlig knutpunkt till andra ögrupper i arkipelagen. Därifrån flög vi alltså vidare till Tonga. i hade via internet beställt inkvartering på ett guest house, ’’Toni’s Guest House’’, för ungefär 63 kronor per person och natt. Toni, engelsman och tongabo sedan 30 år, hade funnit sitt sätt till utkomst så här.
Upphämtningen på flygplatsen blev en första upplevelse. Ville, en infödd tongabo och Tonis allt i allo, hämtade oss. Bilresan företogs i en skåpbil som förmodligen fått svårt att passera en svensk bilprovning. Men vad spelade det för roll. Det uppvägdes gladeligen av Villes vänlighet och omdöme. Man kör inte fortare än 60 km/timme på Tonga. Inkvarteringen på ’’guest houset’’ blev nästa chock. Här var det inte fråga om rum med tvättställ och bekvämligheter, nej, nej. Det fanns en gasspis och ett gammalt kylskåp att dela på med övriga backpackers.
Första natten kretsade tankarna kring var kunde vi hitta ett bättre boende. Tursamt vänjer man sig. Efter en dag och en natt började vi finna oss tillrätta, det fanns ju i alla fall elektricitet. En vacker polynesiska fixade en enkel sorts klädhängare genom att hämta fyra större spikar som hon slog in i vår rumsvägg. På önskemål till Ville om en läslampa var även det snart fixat med hjälp av ett övergivet lysrör och en spik.
Här fortsätter berättelsen
är Röstes informationsblad som ges ut fyra gånger per år av Röste Bygdegårdsförening.
Ansvarig utgivare: Lennart Persson
Redaktör: Pär Nordqvist
Tryck av pappersupplagan: Bollnäs kommuns centraltryckeri.
Har du nyhetstips? Ring 070–365 74 83.
Bygdens Nytt ansvarar ej för icke beställt insänt material. Tidningen arkiveras digitalt.
Till toppen av sidan |
Tillbaka till Bygdens Nytt nr 1 2005
Tillbaka till Bygdens Nytts startsida
Till Röste.nu startsida